Första mötet

Varje dag stöter vi på nya ansikten. Många ser man bara i förbifarten, och man kommer aldrig mer att se det igen, och man kommer heller aldrig att minnas det. Ett fåtal av dessa ansikten fastnar bakom mitt egna anlete, i hjärnan alltså. Och i hjärtat såklart. Mikaels och lilla Ellas ansikten är två exempel på möten som förändrat mitt liv till det bättre.

Och så igår var det dags för ett nytt möte igen. Ett sånt man kommer minns för alltid. Denna gång korsade mitt livs vägar med Lilys. En tre dagar gammal bebis. En tre dagar gammal bebis är inte särskilt stor. Hon var så liten att hon hade fått plats i min handväska, ändå har hon redan tagit en stor plats i mitt hjärta. Konstigt.

Ellas lillasyster Lily

I och med mitt möte med Lily igår så träffade jag såklart Ella. Hon är mycket nöjd och belåten med sin nya titel som storasyster. Jag är också en nöjd och belåten storasyster, det är ju faktiskt min lillasyster producerat dessa två små lyckopiller. 

Ännu ett första möte

Ett bot mot höstdepp

Har du sett att det är guld i träden? Har du hört regnet smattra mot rutan?
Det är egentligen inte konstigt att jag är som allra mest lycklig under hösten. Allt som klassas som underbart inträffar ju då. Om du lider av höstdepp så har jag knåpat ihop en liten självhjälps-lista som förhoppningsvis får dig på andra tankar.

Här är fördelar med hösten: 

- Folks läckra solbrännor börjar äntligen rinna av
- Bikiniångesten avtar
- Det är okej att hålla sig inomhus
- Du kan äta utan att tänka dig för ända fram till årsskiftet, nya nyårslöften löser eventuell övervikt.
- Äntligen kan du tillaga en stor älgstek, utan att folk viskar bakom ryggen på dig. Du kan röra ihop ett äkta och kladdigt potatismos samt göra gräddiga såser med egenplockad svamp.

Utöver dessa fantastiska punkter så har mitt september även innehållit en mysig barnvaktsstund med busig tvååring. Ja, vi hoppade i högar av färgglada löv. Ja, vi tog ett värmande bad efteråt och ja, vi satt under filt i soffan med tända ljus. Jag har även köpt nya, skitdyra skor, så att jag kan ta mig igenom vattenpölar utan risk för läckage. Sist men inte minst så har jag postat ett jätteviktigt brev som kanske eventuellt kan innebära förändringar i framtiden. Vem vet?

Nu ska jag vira in mig i min filt och gosa ner mig bland soffkuddarna. På bordet står sju tända ljus, i köket puttar en köttgryta och ute viner vinden. Kom igen, känner du inte hur livet leker?

På gatan där jag bor

I soffan där jag bor