En mättande korvlåda

Undrar hur i helvete jag ska lyckas somna efter dagens smaskiga upplysningar om diverse kroppsstorlekar?

Vad gör man av sån information som man inte riktigt kan hantera?

Hade helst velat trycka in det i käften (annan kroppsöppning känns olämplig då min mamma läser min blogg) och svälja det, utan att röra en min.

Och sen kissa ut det och spola ner det på toaletten.

Så att jag kan sova alltså.

Skulle nog aldrig gå dock.

Hade behövt hacka ner det till grytbitar först, sen stoppa i munnen och svälja.

Nöjer mig med att nypa mig i armen för att försäkra mig om jag inte redan sover.

Det gör jag inte.

Allt jag tror jag hört idag, har jag hört på riktigt.

Helvete.

Snacka som skräckblandad förtjusning!

(hur förklarar jag detta inlägget för mamma?)
(det gör jag inte)

Längtan efter en ful kille

Till min egen stora förvåning har jag efter ett NYKTERT besök på Sticky Fingers igår råkat tappa min plånbok.
Det är inte för inget som jag säger "life sucks, and then you die" ungefär sjuttio gånger per dag.


Nånstans långt inom mig hoppas jag att det är en desperat, och rätt ful kille som hittat den.
För en snygg, hyfsat nyknullad kille hade nämligen INTE fallit för min bild på mitt leg.
Däremot den fula, oknullade och desperata killen.
Han hade kanske ringt och erbjudit sig att ge mig den över ett glas vin?


Tur att 90% av alla killarna på Sticky igår var rätt fula.
Det ökar ju chansen att jag får tillbaka min plånka.
Sörjer mitt halvfulla stämpelkort från Subway mest. 
Fan.
Jag var fyra stämplar ifrån en gratis baguette!

Det är jag som är det goda i "god jul"

Jag säger inte detta för att imponera på er.

Men det är jag som har räddat julen.

Som en liten nisse i tomteverkstaden har jag sorterat inslagna julklappar med lyckoönskningar och krulliga snören.

Jag har kånkat, släpat, och slitit för att behålla husfriden i de svenska hemmen.

Utan mig, ingen jul.

På riktigt.

Och då är det ju jävligt märkligt att jag minsann kan fixa hela svenska folkets jul i ett nafs, men fan inte min egna.

Har nämligen precis insett att jag inte har något att slå in mina panik-inköpta julklappar med.

Får duga med reklamblad från Netto.

Förlåt syrran, jag vet att du inte vet, vad som finns i ditt paket. Har nämligen aldrig hört dig säga (obs, gammaldags uttal!), att du detta föremål vill äga.

Förlåt pappa för min fantasilösa gåva, men det är denna du ska ha en stund innan du ska sova.

Förlåt mamma för mitt enorma felköp, jag hittade den på Hemköp. 

GOD JUL! 

Sprickor i underlivet

Jag måste sluta tro att jag är med i verklighetens komedifilm.

Jag måste sluta att stråla och vara som ett ljus i mörkret.

Jag måste sluta att leva ett så roligt liv.

Jag måste sluta att läsa min egna blogg.

Jag måste sluta att skämta om saker som jag själv skrattar åt.

För jag har fått skrattrynkor under ögonen.

Och jag är helt klart hellre tråkig än ful.

Min verklighet

Föreställ er mig som vacker.

Sittandes i långklänning vid en svart flygel.

Med en fantastisk sångröst.

Då hade jag, just nu, ylat ut till ett vackert klingande pianospel.

Kanske något i stil med Elton John eller Robert Wells, fast en tjej då.

FEL!

Hade jag varit vacker hade jag inte behövt sitta där och yla.

Hade jag varit vacker hade jag inte behövt långklänning, för jag hade varit snyggare naken.

Hade jag varit vacker hade jag inte behövt ett piano.

För hade jag varit vacker hade jag fått ALLT JAG VILL HA, OCH DÅ VILL JAG FAN INTE HA ETT JÄVLA PIANO.

Vill bara flika in att enligt google är man endast vacker om man:

- Föds snygg

- Använder bra smink

- Tittar på kändisar i modemagasin och beter sig som dom.

Så tydligen är jag inte det.

Vad är jag?

Förutom singel och smutsig då.

Under ombyggnad

Förut när jag låg i badkaret och simmade runt under vattnet lekte jag att jag låg i fostervatten igen.

Det var inte alls så dumt.

Har nämligen haft en stark känsla av att vilja födas om på nytt hela dagen.

Efter en tids skvalpande i vattnet kände jag att nu, nu var det dags för pånyttfödelse!
En sprillans ny Sandra!
 

Insåg dock att kliva upp ur badkaret inte alls var som att pressa sig ut ur ett vidöppet underliv.

Satan.

Jag var ju samma gamla vanliga Sandra?!

Så, hur gör man?

Ps. Har redan testat att riva upp hela ansiktet med kokos-skrubb. Tänkte att om man skalar av ett lager av ansiktet kanske det kommer fram ett nytt? Det gjorde det inte. 

Jag blev illröd och ser ut som ett levande julpynt.

SKIT OCKSÅ!!!