Jag har ingen lust att skriva om maj redan, för jag har inte lust att leva ett liv i juni.
För i juni kommer mitt ungdomliga jag att explodera och dunsta bort.
Men, jag har lovat mig själv att sammanfatta varje månad under hela året.
Så här kommer en sammanfattning om min sista tid i någorlunda fräscha dagar.
I maj gjorde jag tappra försök till att pausa tiden. Även ifall jag inte lyckades helt (åldrandet pågår dessvärre ständigt) så hann jag i alla fall komma före mig själv.
Det kanske låter lite konstigt, men om man har spenderat hela året till att bara flåsa, flämta och frusta så kan det vara skönt att lugna ner sig lite. Det finns ingen AC i världen som kan ta bort den imma jag orsakat.
Man kan säga att jag har lämnat min kropp, lite som en kvarglömd vante, och tagit ett stort kliv framåt och liksom kommit ikapp. Kroppen (som förövrigt är väldigt ovan med att röra på sig längre sträckor) har stått kvar på samma ställe medan jag röjt upp lite.
Det känns skönt och jag hoppas att min kropp och mitt sinne återförenas igen under juni.
Jag återkommer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar