När jag slår mig ner vid köksbordet för att förtära en ganska så hälsosam och härlig middag har jag sällskap utav denna utsikt:
Tro fan att man lider av migrän.
Jag finner absolut ingen livsglädje i denna bild. Inga drömmar, ingen framtid, inget lyckorus i magen och absolut ingen längtan efter morgondagen.
Jag bor i en skolåda av betong. Grannarnas cigarettrök letar sig in i mitt vardagsrum och jag sitter i någon annans stekos i mitt egna kök. Jag kan inte duscha utan att grannen mitt emot ser mig naken. Runt min skolåda ränner folk runt i cirklar och oroar sig mer över hur mössan sitter än om tiggaren på gatan.
Jag vill kunna sitta vid mitt köksbord och se ut på en blommande äng, höra fåglarna kvittra och se naturen förändras efter årstid. Ända sättet man fattar att årstiderna förändras här är när grannarna mittemot byter gardiner.
Jag vill kunna gå rätt ut utan skor och känna gräs under fötterna istället för cigarettfimpar och spottloskor. Jag vill leva utan bensinångor och motorbrus.
Jag som ska ägna året åt endast hälsosamma ting inser ju att detta inte är hållbart. Det kanske är dags att köpa sig en lott?
Hej på dig. Jag har aldrig hittat dig om du inte börjat kommenterat! Det är inte bara din förlust.. Det finns många billiga fastigheter här uppe i Ångermanland. Billigt boende och en närhet till naturen. Längre upp så är folk mer religiös på gott och ont. Tricket är hur man ska försörja sig. Jag har haft några projekt i sth men jag längtar ändå hem hit till ådalen. Jag kände att jag ville svara dig när jag läste om din dröm. Är du förbered och har en plan så varför inte?
SvaraRadera